Det blev som befarat. Trots flytt av VM till december (för att slippa krocka med hockey-VM och fotbolls-VM/EM) så hamnade innebandy-VM i en rätt hyfsad medieskugga efter en krock med damhandbolls-EM som bland journalister verkar ha högre status.
Hoppas TV4 tar lärdom och sänder hela turneringen nästa gång. Inte för att underhållningsvärdet av att se Sverige krossa mostståndare i gruppspelet med tvåsiffrigt utan för att man måste bygga upp intresset under veckan.
Har inte sett tittarsiffrorna för VM-matcherna som sändes - undrar hur många som stängde av tv:n efter första perioden då Finland spelade ut Sverige? Sedan kom nerverna i det finska laget som började fundera över att de var på väg att krossa de svenska världsmästarna. Det är aldrig bra och Sverige vaknade till liv och vände. Under dagen får vi förmodligen facit för hur många tittare sändningarna lockat. Håller tummarna för ett genombrott.
Men detta svenska landslag var inte lika vasst som tidigare. Det saknades matchvinnare som klev fram när det behövdes. Magnus Svensson var närmast osynlig i VM-finalen. Tyvärr lär han väl inte vara det på IH den 26:e...
Skillnaden är kanske att Finlands stomme är i rätt ålder, de hittade en mix och ett spel. Och lyckades övervinna nerverna trots kollapsen i period 2. Segermålet var oerhört vackert och på något sätt unnar man finnarna det med tanke på att de mer eller mindre blev bestulna på segern i VM 2006 eller hur?
Medias bevakning var det, ja. På det lokala planet började HD lysande med en stor Kalle-intervju, sjönk sedan ner i träsket med korta TT-notiser och nästan ingenting under veckan fram till finalen. Idag har de återigen en vettig bevakning och en krönika av Marjan. Men totalt sett får bevakningen av VM-turneringen betyg 2.
Om en spelare någon gång i karriären suttit på bänken i HIF, eller i alla fall dragit på sig tröjan på en presskonferens, då skrivs det notiser i flera år efteråt.
Men när spelare som tillbringat flera säsonger i FCH, eller rentav fostrats och är uppväxta i bygden, spelar i ett svenskt landslag eller är utlandsproffs under några år så passerar det obemärkt. Varför? Är det lathet eller ren okunskap.
Årets VM-tabbe står ändå SVT för. I gårdagens referat från finalen säger kommentatorn att Finland förlorade förra årets VM-final. SVT Text lade ut samma tabbe igår och har fortfarande inte orkat rätt den trots att otaliga innebandvänner påpekat för dem att till skillnad från hockeyn så spelas innebandy-VM bara vartannat år.

Tror inte heller någon inom gammelmedia har uppmärksammat det faktum att innebandyn nu fått ett erkännande av IOC (Internationella Olympiska kommittén). Det innebär bland annat att svenska IOK kan fördela bidrag till svenska landslag i innebandy framöver.
Välkomna pengar för Sverige kanske men framför allt kommer det att innebära mycket i andra länder. Vissa länder som idag knappt har råd att skicka ett landslag till VM kanske plötsligt får samma ekonomiska resurser som Sverige. Det innebär att Sverige inom några år kan räkna med betydligt tuffare motstånd i VM. I kombination med det finska VM-guldet betyder det tuffare internationellt motstånd.
Men i svensk media är fortfarande Henke en större nyhet. När han debuterade toppade det Aftonbladet.se:s startsida - under matchen. När Sverige igår förlorade VM-finalen hade samma tidning inte ens lagt ut nyheten 15 minuter efter slutsignalen.
Vi har en bit att vandra.
Trots att fyra ex-FCH:are spelade VM-finalen kändes det inte lika engagerande som om några av de nuvarande hade gjort det. Nu blir det kanske ett generationsskifte i laget. Henrik Quist säger överraskande att han slutar i landslaget nu. Synd.
Djurling var banans kung igår. Synd att FCH aldrig lyckades locka ner honom till Helsingborg. Just nu är han förmodligen världens bäste spelare - även om han inte fick avgöra VM-finalen.
DN skriver också om det nya VM-formatet som innebär att B- och C-VM skrotas och det är ett riktigt VM med 16 lag, fyra grupper. Visst, det riskerar att urvattna gruppspelet lite eftersom fyra lag står i särklass och känns som givna gruppsegrare. Men samtidigt ger det fler länder chansen att spela i riktiga VM, fler länder får chans att möta de allra bästa och därmed utvecklas. Att kopiera isbandyns tramsiga format (A-VM med sex lag slåss om fyra semifinalplatser och där är spänningen obefintlig eftersom klasskillnaden är om möjligt än större än i innebandy) ger jag ingenting för. Hur intressant är det med ett gruppspel med jämna matcher som ändå inte betyder något?
Framför allt ger 16-lags-VM möjlighet till införandet av ett VM-kval som skulle ge oss landskamper som betyder någonting under mellansäsongerna. Då kanske media till och med skulle tända till lite oftare? |